Domesticeringsgrad Genetik 1. inavel 2. specialisering/yrke (puldel vs bc) 3. Geografiskt ursprung (varm/kall, hundvänligt eller ej) 4. Uppkomsttid (forntid, medeltid, 15-1800-tal, 1900-tal) Morfologi – typ, vikt, variationm sjukdomar mm. Utseendeförändringen har gått väldigt fort. 15-20 kg är ”normalt” för hundens inre. Vilken påverkan har domesticeringsgraden? • Försämrad självbevarelsedrift, minskade rädslor för nya situationer. Detta är […]
Domesticeringsgrad
1. inavel
2. specialisering/yrke (puldel vs bc)
3. Geografiskt ursprung (varm/kall, hundvänligt eller ej)
4. Uppkomsttid (forntid, medeltid, 15-1800-tal, 1900-tal)
Morfologi – typ, vikt, variationm sjukdomar mm. Utseendeförändringen har gått väldigt fort. 15-20 kg är ”normalt” för hundens inre.
• Försämrad självbevarelsedrift, minskade rädslor för nya situationer.
Detta är ju medveten avel.
• Förstärkt ”säkrande” av otäcka situationer. Kollar av overallen lite mer.
• Minskade flyktreflexer (stannar kvar och kanske skäller).
• Reagerar på symboliska retningar (bilder på hundar, bilder på ögon).
• Reagerar snarlikt i olika situationer (liknande mh på rasen).
• Skillnader i: Föremålsintresse, socialitet, jaktlust, rädslor, agressioner, flyktreaktioner.
Dingo/Spets/Vinthund/Moloss/Terrier/Vallhund/Fågelhund
• Vinthundar har inte riktigt blodspårsintresse.
• Labbar har självkontroll i jakten men kanske inte i vardagen.
• Husky utpräglad flockhund. Mår inte bra ensam.
• Molosser är för stora för sin kropp. Hjärt och ledproblem.
Arbetsuppgifter:
Sällskap/Renhållare/Jakt/Vallning/Kamp/Barnvakt/Religiösa/Vakt
Biologiska behov, Fysisk trygghet, Sociala behov, identitet, Självförverkligande.
Se till att din hund kan påverka sin närmiljö. Hundarna ska känna att vi hör/ser hundarnas kommunikation.
• Fullvärdig varierad kost (näringsbehov)
• Vatten
• Sömn (ca 10 timmar per dygn) . Zzz, inte vilande.
Familjehund kan gå och lägga sig med sista man (00) och gå upp med första man (05) om hen sedan är på dagis och på agilitykurs.
• Motion (klättra, springa, fri lek och annat). 90% av våra hundar går i en för långsam takt.
• Fysiska behov, flockskydd, låg aggression inom flocken, kommunikation, realistiska förväntningar, samarbete, hälsa.
• Finns inte bland vilda fria djur.
• Minskar kortisol och i sin tur stressen.
• Ökar seretonin, dvs välbefinnandet
• Koppling mellan vilket beteende som fattas hunden och vilket beteende som uppvisas som stereotyp.
• Hur allvarlig är stereotypen?
• Hur lätt utlöses den?
• Hur många retningar kan vara utlösande?
• Hur ofta? Hur länge?
• Går det att bryta?
• Hur destruktiv är den (tuggar i sig en tass).
• Hur många komponenter innehåller beteendemönstret?
• Exempel:
Suga/slicka på den egna kroppen eller annat, bära/hämta pinnar/stenar, ridande, skugg/ljusjakt, kliande.
Överdrivna beteenden
• Bulimi (äter allt)
Labrador – gillar att äta (oralt behov).
• Koprofagi – äta sin egen bajs eller nya hundbajsar.
Mycket bajsätande slutar vid byte till färskfoder.
• Överdrivet skällande
• Överdrivet aggression
• Hypersexualitet
• Destruktiva beteenden
• Fobier (överdriven rädsla)
• Rangordning (det finns hundar som är bufflar, tar för sig & tänker inte riktigt på vad den andra säger. Man föds inte som en dominant hund, men man kan födas som brötiga hundar.)
Avsaknad av naturliga beteenden
• Anorexi (äter inte)
• Passivitet, initiativlös
• Tystlåten
• Undantryckt, dämpad sexualitet
• Aggressionshämmad
• Oförmåga att umgås med trygga vänliga individer (känner sig osäker/håller sig undan).
• Brist på självbevarelsedrift
Eventuella fysiska påföljder
• Mage/tarm-problem
Magkatarr vanligt hos stressade hundar.
• Dålig reproduktion
• Torr hud, trasiga klor, klåda, håravfall
• Sämre immunförsvar
• Hjärtproblem
• Muskelspänningar (syns inte på röntgen)
• Vilka beteenden KAN vara högmotiverande
• Vilka beteenden ÄR verkligen högmotiverande
• Vad av det som ÄR högmotiverat är inte tillgodosett
(tex hudnen kan inte vara lös, för den sticker)
• Hur ska vi tillgodose det beteendet?
Näring.
Ätbeteenden: Söka, undersöka, gnaga, slita, tugga, svälja, bära, försvara
Jaktbeteenden: spåra, smyga, förfölja, manövrera, gripa, ruska och döda, bära, gräva, dela eller försvara
**Gör en bricka och lägg lite av varje på den, broccoli, räka, annanas, kyckling, rått (oskalat) ägg, champinjon mm.
**Finns tandstensfoder att blanda i maten.
**Gräv ner fötter/grissvansar osv – hundar älskar att gräva.
**Utmana hunden i den lek som hunden tycker om.
Rörelse: vandra, springa, parera, balansera, krypa, klättra, gräva, leka och hoppa.
Samarbete: att tillsammans arbeta mot ett mål, att interagera med flockmedlemmar och främmande hundar.
Rädsla: flykt eller aggression, fartblindhet* eller frysning. Känna att man klarar av en rädsla.
De som inte kan fokusera, hoppar mot sin ägare, skäller rakt ut mm.
Sömn: vilobeteenden, bädda, krypa in under, snurra, rulla ihop sig.
Kroppsvård: Putsa sig eller andra, rulla, gnugga sig
Fortplantning: revirbeteenden – patrullera, spana från utsiktsplats, skälla, morra, försvara, markera, undersöka och yla. Yla med din hund, funkar det inte det prova sätt ihop en grupp med fem individer eller fler, och börja yla med dem.
Hur vet man att beteendet är högmotiverat?
• Vikigt för överlevnad
• Villigt att betala för att få göra det
• Mår dåligt om det inte finns.
Revirbeteenden:Patrullera, undersöka, markera, yla, försvara
Sexuella beteenden: välja partner och leva i par eller grupp.
Sociala samarbeten: leva i flock, leka och lösa upp konflikter och kommunicera.
Valpvård: gräva, bädda, krypa in under, vårda valpar
De tre komponenterna:
1) Beteendestimulering
Att få utföra starkt motiverade beteenden
2) Naturlikt
Djur i fångenskap/Domesticerade
Stimuleras av så naturlik miljö som möjligt.
3) Psykiska utrymme.
1. Realistisk stimuli som startar beteendet
2. Berikningen skall ge relevant resultat, mao djuret skall kunna förutse vad beteendet keder till. ”logiskt”. (personspår är berikande men berikar inte jaktbeteendet)
3. Anpassa efter ålder, kön och individ
4. Balans mellan aktivitet och passivitet
5. Oregelbundenhet i intervallen mellan tillfällena. Regelbundenhet tar bort en del av värdet.
6. Variation av berikningen.
7. Mångsidig, skapa gärna tillfällen att utföra beteendekedjor med flera behov vid ett och samma tillfälle.
8. Att berikningen är valfri, att inte tvingas att utföra den.
Tvinga inte djuret att äta berikande (snöleopard nordens ark).
9. Tillräckligt med resurser och tillfällen så att det inte orsakar konkurrensstress och konflikter.
10. Att man gör det säkert så att ingen skadas.
Del 2 – Rädda hundar.
Många hundar, många sätt att visa rädsla. Olika förutsättningar för kommunikation. Ofta går rädsla över i agression och det gör ofta hunden missförstådd.
Många beteendeproblem grundar sig på rädsla. Ta reda på orsaken (ont, tråkigt?).
Är man en duktig hundtränare så kan man ta bort hundens symptom på rädslor, men känslan finns kvar. Kan pysa ut på fel/andra ställen.
Vi vill inte ha en hund som inte pratar.
Rädsla och inlärning/inhämtning av information funkar inte så bra ihop.
Minska sorgen/skuldkänslorna hos ägare och hund.
Tv-programmen hjälper inte Jenny i sitt jobb. ”Har du sett tv-programmen?” – ”jajjemen” – ”Ja, då gör vi ungefär precis tvärtom”.
Vad är en rädsla?
Utan rädslor skulle man väldigt snart råka väldigt illa ut. Ett sätt att förbereda kroppen på att behöva agera för att överleva.
Ökat blodtryck
Minskad tarmmotorik
Ökat kortisol
Ökat adrenalin
Fysisk stress är inte tänkt att vara långvarigt, men kortvarigt kan det vara nödvändigt för överlevnad.
Wind up effekten (kronisk stress/smärta)
Är man en person som lätt kommer upp i stress så vänjer man sig vid det.
Att uppleva en situation på olika sätt:
Artegenskaper
Människa och hund tittar på samma verklighet genom olika fönster.
Rasegenskaper
Olika hundar visar och upplever smärta på samma sätt som det är hos människor.
Miljö
Har man en trygg miljö kanske man vågar visa sina bekymmer, men inte annars.
Tiken..
Sista tredjedelen av dräktigheten spelar stor roll för valparnas trygghet. Tänk på det vid fodervärdsarrangemang.
Individen
Vissa har lättare, andra har svårare.
Hundens fysiska utveckling
• In uterus – tiden i livmodern.
• De första sex veckorna (rekommenderar stödmatning till kullar större än 5-6)
• 6-8 veckor
• 8-14 veckor (Här kommer ägaren in i bilden).
• 16 veckor – 1,5 år.
• Vuxen individ (2 år uppåt)
• Äldre individ (7 år uppåt).
En som jobbar med diabeteshundar har emellanåt misslyckats med att få hunden att markera. Efter ett par år har hon kommit fram till att detta var hundarna som inte var trygga i sitt hem. De märkte det, men ”brydde sig inte”.
Fysiska orsaker som påverkar rädslor:
• Ögon
Lysrör blinkar i hundars ögon.
• Öron
Försämrat hörsel = ökad rädsla
Ljudrädsla = föremål i öronen. Titta ner ordentligt.
• Mage/Tarm – Provbehandling med magsyredämpande – omeprasol. 10mg/kg vikt. 10 dagar.
• Hormoner (tonåring, impulskontroll – rädslor kan öka vid kastrering – testosteron är ett reaktivt hormon).
• Kön
• Smärtor
• Sjukdom, till exempel lever eller njursvikt, epillepsi, allergier, med klåda/mage, sköldkörtel (borderline low ger reaktivitet) med flera
• Ålder (leder, ryggar, spondylos)
• Utseende
Rädslor uppvisas på olika sätt:
• Fly
• Frysa (står jag still kan ingen se mig)
• Fäkta (försvara sig)
Symptom kan vara: Hässjande, stirrig blick, stora pupiller, darrande (spänner sig), stela kroppsrörelser, spända muskler, blinka långsamt, aggression, blunda, svansen, öron, överdrivna rörelser, långsamma rörelser, snabbar rörelser med mera.
Osäkra hundar kan vara översvallande glada.
Man behöver en helhetsbild för att göra sig en uppfattning. Individen och situationen.
Aggressionsstegen
• Avvaktande rörelser
• Stelnar till, långsammare
• Kortare mungipor
• Raggresning
• Svansen avvaktande rörelser, uppåt? Viftande?
Snurr kan vara jakt, stress eller glad. Kolla intensiteten.
• Morrande
• Nafsande i luften
• Nafsande med stötande
• Bitande
• ”Fullbett” med eventuellt omtag (jaktbeteende?)
Småhundar är ofta nafsiga för att folk inte lyssnar på deras övriga signaler eller tycker de är gulliga när de morrar och fortsätter ändå.
Specifik rädsla:
• Barn
• Män – andra främmande
• Bilåkning
• Ensamhet
• Vissa ljud (tex nyår)
• Fysisk hantering, veterinärer
• Andra hundar
• Med mera
Rädsla vid hundmöte/andra möten
• Bara i koppel eller även när den är lös?
Det betyder ofta antingen att den vill öka eller minska avståndet, men kopplet är ivägen.
• Bara hemma eller även på andra platser?
• Vad startar beteendet?
• Vad gör hunden? Vad gör du?
• Träna varje liten bit för sig
• Skvallerträna
• Batta
• Klassisk betingning
• Ge hunden ett beteende att erbjuda i stället (fot/bära/sitt m kontakt)
• Ha en nödplan (contingency planning)
• Skynda långsamt, bra belöning (doftar bra), rätt svårighetsgrad
Rädsla för människor
• Skvallerträna
• Batta
• Ge hunden en uppgift vid möten
• Associera människa med resurs (klassisk betingning)
• Stegra svårigheten med den lättaste till den svåraste (människan/situationen)
• Lugna miljöer/Lugna rörelser
• Gallermunkorg om minsta oro
Nylonvarianterna hämmar ansiktsuttryck
• Korrekta förväntningar
Träna folkrädsla genom target, silvertejp är bra som target.
Eller låt den läskiga människan tappa godis.
• Undvik onödigt svåra situationer (om möjligt)
Veterinärbesöket
• Åk förbi
• Gå dit och fika
• Vid tidbokning, berätta att hunden är rädd.
(Nystädat – be om morgontid & extra tid)
• Be om samma veterinär/sköterska
• Samma rum?
• Lägg inte ner på sidan om ej tvunget
(stilla betyder inte glada)
• Använd ev egen munkorg i galler som är positiv för hunden
• Låt vara kvar på golvet?
• Om det går, ha med hög valuta på belöningar
Nyår
Gör detta redan idag.
• Bygg en lya (gallerbur, väl isolerad), bäddmöjligheter – alltid fri tillgång till det
• Gör en utsiktsplats?
• Rasta ordentligt innan (blodspår).
Lina, sele och halsband (hängsle och livrem)
• Håll er nyktra och inte en massa främmande människor
• Träna innan med fetvadd eller hörselskydd för hund (obs, träna med dem länge)
• Har du kollat hörseln/öronen?
• (Lugn musik i bakgrunden)
• Täck eventuellt för förstren (om de blir oroliga för det de ser)
Lämna ev en glipa för hundar som gillar att spana.
• Lämna bort
• Älskar hunden bilen, åk ut och kör.
• Avgränsa utrymmet
• Distrahera? Korvletarängar/mattor.
• Trösta?
Precis som ett barn som ramlat och slår sig. Söker man sig till matte/husse kan man trösta. Det gäller då att du är lugn och trygg. Så länge man inte har samma känsla som sin hund går det bra.
• Medicinska preparat eller andra hjälpmedel?
o Plegisil sätter på en kemisk tvångsjacka på djuret. Inte OK.
o Stesolid – ja. Med kontroll med veterinär. + Adaptil + Zylkene (höj dosen) 10-14 dagar innan det KAN börja smälla. Calm-Ex – tryptofanpreparat (lugna, glada, trygga). Verkar funka.
** Tiden ute **
