Efter mycket om och men kom jag så upp till Stockholm och ADC. Först ut var Dan Porsfeldt Han pratade om hundkultur – lärande, levande ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Han började med att fråga “Vad gör du”, “vad gör vi”. Han fick många svar såsom “tittar”, “lyssnar”, “koncenrerar mig” mm. Men ingen svarade “är på […]
Efter mycket om och men kom jag så upp till Stockholm och ADC.
Först ut var Dan Porsfeldt
Han pratade om hundkultur – lärande, levande ur ett socialpsykologiskt perspektiv.
Han började med att fråga “Vad gör du”, “vad gör vi”. Han fick många svar såsom “tittar”, “lyssnar”, “koncenrerar mig” mm. Men ingen svarade “är på konferens” för det är ju så självklart. Det som är självklart tar man gärna för givet.
Han menar att det är svårt att förstå lärande utan att ta hänsyn till kultur.
Vår interaktion människa/hund och människa/människa skapar spår som bestämmer hur vi ser på vad som är rimligt eller OK att göra/inte göra. Media påverkar också detta genom spridandet av normer etc som kanske inte stämmer med hundars biologi.
Lärande är relationellt. Innebörd och mening konstrueras i vardaglig interaktion. Objektiv verklighet delas i en kultur. Hundar som vuxit upp i en världsbild/kultur kan ha svårt att komma in i en annan utan konflikter.
Snabbkurs i kulturbegreppet:
Kring en kärna (tolkning, innebörd, interaktion) finns det värden, värderingar och normer. Att vi gör som normen säger gör att vi rekonstruerar värderingen och således accepterar värdet.
Praktiker – Upprepade handlingsmönsterArtefakter – Uppfunna/skapade saker och koncept. Spade, kollektivtrafik.
Ritualer – Praktiker utan egentligt syfte
Symboler – Språk (talat, kropps-), Vita tavlan är symbol som indikerar lärsituation.
Mytologi – Religion
Historia – Vi återberättar. Gör hunden?
Berättelse – Finns i alla kulturer. Berättelsen om hur man är (bra) chef.
Gränser – Yttre, intre. högt/lågt fort/långsamt
Normer, värden och värderingar återskapas i alla punkter ovan.
De i fetstil är de han tror hundar använder i sin kultur.
Utanför denna kulturkärna finns Roller, Vi/de grupper, Situation och identiteter (social- , själv-)
Därefter var det dags för Jenny Nyberg som pratade om den formbara hjärnan.
Hon började med att jämföra en hundhjärna med en människohjärna, och det jag noterade därifrån är att processerna för minne/inlärning är samma. De har större “lukthjärna” och vi har större “synhjärna” sedan är även vårt område för avancerad kognitiv förmåga större.
Hur sker förändringen? Nervceller och utskott – bildar nätverk och kopplar till varandra. Kallas att skapa synapser. Dessa kan även bli längre/kortare och gå andra vägar för att jobba på olika sätt. Hjärnan kan även styra om blodet i hjärnan för att underlätta för det område i hjärnan som arbetar just då. Underlätta genom att tillföra näring och syre. Min teori är att det är detta som syns då man tittar på hjärnan och aktiva områden”lyser upp”.
Nya celler bildas i hjärnan. Detta sker hela livet. För 20 år sedan trodde man att man bara hade X antal hjärnceller och att dessa sedan dog efterhand. Nu vet man att nya celler skapas genom hela livet, men för att inte de nya cellerna ska dö måste de användas. Och helst inte bara till en sak. “Om du tränar på jättesvåra sudoku… då blir du duktig på jättesvåra sudoku”. Det har alltså inte stor överförbarhet utan som i allt annat blir man bra på det man tränar på. Tränar du mycket på matematik blir du till slut bra på matematik (kassörska någon?).
Stress. Positiv och negativ stress. Stress är livsnödvändigt för oss. För att vi ska fungera. Ännu viktigare är att stressen sjunker igen. Det är när stressen inte sjunker igen som det blir negativ stress.
Inlärd hjälplöshet – Learned helplessness. Inlärd passivitet efter okontrollerbar stress. Sjukdomsmodell eller träningsstrategi? Inom människovärlden är personer som gått in i inlärd hjälplöshet sjuka. Det finns en sjukdomsmodell som beskriver detta och mediciner forskas på.
Hur påverkas hjärnnan?
– Försämrat minne/inlärning
– Överdrivna rädslereaktioner
– Minskad mat/vattenlust
– Minskad aktivitet
– Neofobi
– Mindre fight/flight
– Magsår
– med mera
Serotonin minskar. Ger depression, ångest.
– Ej nyfiken/utforskande
– Undviker öppna ytor
– Gömmer sig
– Ökad agression
Noradrenalin minskar. Ger ADHD, OCD, depression
– Koncentrations- och fokuseringssvårigheter
– Överdriven vakenhet/reaktivitet
– Minskat socialt beteende
Dopamin. Först ökar det, sedan minskar det. Ökar -> Överaktiv
Minskar -> Apatisk
– Ökad agression
– Minskad motivation (hunden äter, gillar godis, men skulle inte arbeta för att få en till)
– Minskad glädje/lust
Hippocampus i hjärnan är inkörsporten för nyinlärning. Där kan man förenklat säga att besluten om att spara i långtidsminnet eller “kasta ut” tas. Doris i Finding Nemo är ett klockrent exempel på någon med Hippocampusproblem.
Inlärd hjälplöshet skapar celldöd i Hippocampus. Alltså är det mycket svårt att lära nya saker innan man kommit ur det tillståndet. Men det är fullt möjligt att rehabilitera, och således skapa nya hjärnceller och nya minnen och ny inlärning.
Vikten av kontroll pratade hon också om. Många i publiken tänkte genast på BAT.
De Djur som har tidigare erfarenhet av kontroll (att kunna hantera/undvika stressiga situationer) klarar av stressfyllda/okontrollerbara situationer mycket bättre än de som inte har tidigare erfarenhet av kontroll.
Inte alla individer faller in i inlärd hjälplöshet. “Bara” 60-75% av alla individer i olika experiment faller in i det.
Vikten av motion:
– Fler nya hjärnceller
– Mer synapser, utskott och mottagare (hon använde deras facktermer)
– Bättre minne och inlärning
– Motverkar negativa effekter av stress
Detta gäller all typ av motion där du jobbar upp ett flås, inte bara jogging alltså.
Berikad miljö/mental stimulans
Use it or loose it.
– Man måste använda hjärnceller
– Stimulera sina sinnen
– Nya dofter/miljöer
Hjärnan förändras hela livet. Man kan påverka hjärnans struktur och funktioner. Balansera fysisk motion med berikande miljö.
Ingen curling – lär in strategier så att individen upplever kontroll.
[Missade att ta Bild & Namn] Lukten och Immunförsvaret – forskare i psykologi
Ben Kenward
Han startade med en bild som påpekar att 1% av USAs vuxna befolkning sitter bakom galler.
Vad är straffets funktion? I mänskliga sammanhang? I hundträning?
Med tre olika exempel som jag kanske kommer att skriva om senare (men de är inte relevanta) påvisade han att folk VILL straffa orättvisa, även mot ANONYMA tredje parter. Även om det KOSTAR.
– Altruistiskt straff. Detta verkar inte finnas i djurvärlden.
Med ett annat exempel påvisade han att världen runt är människor generellt snälla, men att man är snällare om man riskerar att få ett straff av något slag.
Funkar straff lika bra på djur? – Det korta svaret är NEJ.
I princip funkar straff inte alls med djur om inte straffet kommer under eller direkt efter handlingen. Max 5 sekunder!
Han visade en bild på en kisspöl, en hund med whale-eye och ett par förmanande fötter och en hand som pekade på pölen. Hur skulle hunden veta att den gjort fel? Det enda den möjligen lärde sig är att ägaren kan bli arg. I värsta fall känner den bestraffad för ngt den gjorde precis före detta inträffade.
Andra problem med att straffa hundar (och människor):
– Ofta otydligt vad straffet gäller.
– Det går inte att lära in ett inte.
– Straff motiveras av emotioner. Detta underlättar inte genomtänkta straff. Straffen blir inkonsekventa beroende på bestraffarens humör.
– Straff bygger på flera missförstånd om hundens psykologi (alpha-tänket).
Ett exempel på ett straff som kan fungera (ur Karen Pryors bok):
Osynligt staket/Invisible fence (OBS olagligt i Sverige!)
Djuret får ströva fritt, men om det korsar en viss linje får det en stöt som föregås av ett varningsljud.
– På en gång
– Konsekvent
– Förvarning
– Kommer inte från ägaren (förstör inte relationen).
Sen kan man ju fråga sig hur individen upplever straffet, hur tydligt är det att det är “överträdelsen” som straffas och inte ngt annat hunden just gjorde osv.
Sen pratade han om sin forskning med hur straff-viljan utformas hos människan. Slutklämmen var: Brott begås i affekt, då tänker man inte på konsekvenserna även om man är intellektuellt medveten om dem.
Gry Löberg pratade kastration.
I Norge får man inte kastrera om man inte har en god grund för ingreppet.
De flesta som kastrerar sina hundar gör det för att:
– Lösa beteendeproblem
– Blivit rådd att göra det
Grejen är att om man kastrerar en hund av en beteendeanledning är det troligen så att problemen ökas eller nya problem tillkommer.
Man tror gärna att det är testosteronet som skapar stress hos hundarna, indirekt kanske det är sant men det är när testosteronet omvandlas till östrogen stressen kan uppkomma. (Testosteron -> Östrogen -> Aggression )
Hanagression finner man oftast hos de arter där hane och hona ser väldigt olika ut. Till exempel påfågel, hjort, m.fl. Detta korrelerar också oftast till parningssäsong. En fråga man då kan ställa sig är om det i de hundraser där det är signifikant skillnad på hona och hane också är mer aggression mellan hanarna?
Monogama arter såsom svanar, papegojor och vargar har mindre benägenhet att slåss hanar emellan.
*
Vid en stressor som ger stress hos hanar skapas testosteron i binjurar och i testiklar (hon visade ppt bilder på hela processen). Låg nivå av serotonin och hög testosteronhalt ger patologisk agression.
Aggression är självförstärkande, man blir belönad av att bli arg.
Testosteron påverkar dopamin.
Höjd aggression ger höjt testosteron, men höjt testosteron ger inte automatiskt höjd aggression.
Vid försök visar det sig att man måste få 4 gånger normal testosteronhalt för att beteendet ska påverkas.
Inlärning har mer effekt på beteendet än kastrering. – Med det menas dels att om hunden har lärt sig utföra ett visst beteende (ex skälla på andra hanhundar när “hans” tjej löper) då kommer han troligen inte sluta med det efter kastrering eftersom han har lärt sig att det är så man ska göra. Anledningen finns inte kvar, men beteendet finns kvar. Självfallet KAN det vara lättare att träna bort om inte anledningen finns kvar, men det är inte säkert. Med rätt träning kanske även den okastrerade hade lärt sig att ingen skulle stjäla hans tjej.
Testosteron ökar hundens selektiva uppmärksamhet. – De snöar in på dofter och hör/ser inte omgivningen. Men de har även lättare att stänga av störningar vid t.ex. lydnadsträning.
Vad gäller kastrering av tikar för beteendeproblem visar forskningen på att eventuella problem förvärrades.
Störst effekt vid kastrering på grund av beteendeproblem har
för hanar: sexuella beteendeproblem
för honor: beteendeproblem som direkt härrör till löpcykeln
Hos Westie och Husky minskar aggressionen efter kastrering
Hos Rottweiler och Sheltie ökar koncentrationen efter kastrering
Det finns dock såklart en himla massa undantag. Och inga säkra resultat.
Kemisk kastrering:
Progesteron, om man bortser från alla bieffekter är det lugnande och ångestdämpande – så att prova det som innan man gör en faktisk kastrering för att utvärdera är en dålig idé.
Chip, ökar testosteronhalten i ett par veckor innan det minskar den helt.
Tänk på det. Vissa hundars beteende förbättras av ökad testosteronhalt, så i början kan det kännas som att chippet funkar. För att sedan bli värre än tidigare när chippet tar effekt. Teorin är att modet ökar och således förmågan att klara av promenadens problem.
(obs, min illustration)
Vad gäller kastrering av tikar finns det en teori att deras beteende därefter styrs av var de låg i “magen” under mammans dräktighetstid.
Gry förklarade att redan i detta stadie börjar hanarnas testosteron skapas och läcka ut ur fosterblåsan (?).
A ovan ligger mellan två tikar och bör således bli en “tjejig” tjej.
B ligger mellan en hane och en tik, och kommer således få influenser både från tiken jämte och hanen på andra sidan.
C ligger mellan två hanar och kommer (i teorin) att ta del av båda grannarnas testosteron.
Jag vet inte om försök på detta är gjort, eller om det bara är teorier, men jag ser det som rimligt att tikar kan bli mer eller mindre testosteronpåverkade redan från början.
Lina Roth. Linköpings universitet.
Frågan är Har universitetet något att erbjuda den vanliga hundägaren?
Hundens beteendebiologi 1 – över 700 sökande till 30 platser första gången den kördes. Totalt har 1400 kursdeltagare gått kursen. Detta på 10 år.
Hundens beteendebiologi 2 – En fortsättning på ettan men mer hundinriktad. En etologisk studie ska göras.
Hundens beteendebiologi 3 – Grundas på forskningen med vetenskapliga artiklar som enda kurslitteratur.
Hon jämförde biologstudenter med hundägar(distans)studenter på ett underhållande sätt. Den största skillnaden är att biologstudenterna är mer teoretiskt orienterade och gärna ser helheten innan de går in på detaljer, medan hundägarstudenter gärna vill applicera all kunskap och alla detaljer praktiskt och ser det mesta svart eller vitt.
Därefter tog hon upp exemplet med röda aggressiva cockrar. I diagrammet i den forskningen var majoriteten av de aggressiva cockrarna röda. Men det var ju en stor del röda cockrar som inte var aggressiva. Jag kom på en tanke där, skulle det inte kunna vara så att det fanns en eller två linjer som råkade ha dominerande rött i sig, som ÄVEN hade ngn smärta eller ngt annat som påverkar humöret i sin genetik? Jag vet inte hur unika stamtavlor dessa hundar hade, vet man det går det ju att utesluta, men det var en tanke som slog mig som jag ville skriva ner. (Amat et al 2009, Journal of veterinary behaviour)
Om du vill grotta ner dig i aggression och serotoninnivåer har han en gratis artikel här» (pdf)
Därefter var det Emma Willblad,
Hon hade missat att ta med sig sina videos, så de kan du ta del av här: http://emmawillblad.se/?p=4901
Det jag tog med mig mest från hennes föredrag var “träna hunden i den miljö du vill att det ska fungera”. Oftast tränar man valpen i köket eller vardagsrummet. Och det går så bra där. Sen när man kommer till ngn stökigare miljö funkar det inte alls. Emmas råd: börja träna i den stökiga miljön från början. Om inget extremt hänt under valpens första åtta veckor bör det inte vara några problem att med högkvalitetsbelöningar lära in nya saker i en stökig miljö från början. Och man får så mycket på köpet, man behöver inte lägga in störningarna en efter en allt eftersom hunden växer och blir större. Lär man hunden i samma veva det som pratades om tidigare, att den har kontroll över läskiga situationer bör man få en trygg och störningstålig hund. (i teorin).
Emma avslutade med att säga: I stället för att anpassa hundar efter träningsmetod – anpassa träningsmetod efter hundarna.
Christine Öberg – VoF – Biolog. Blogg
Pratade om vetenskap vs pseudovetenskap
Hon gick igenom den vetenskapliga metoden som process.
Hon poängterar att vetenskap gör inte anspråk på att vara sanningen, men i och med de standardiserade processerna och återskapningsbarheten i experimenten kommer det ganska nära.
Hon flaggade för att vissa tidningar har låg nivå så att de kanske tillåter mindre bra artiklar att bli publicerade. Är en forskning inte publiceras ska man vara försiktig, men bara för att den är publicerad behöver den inte vara bra. Det var den andemening jag fick ut av vad hon berättade.
Alla vetenskapliga artiklar utsätts för sk Kollegial granskning (Peer review)
Pseudovetenskap:
– Auktoritetstro – Kändistränare, pappa.
– Experiment som inte kan upprepas. För litet urval/slump.
– Enstaka handplockade exempel “funkade för mig”, kundberättelser.
– Ovilja till prövning. God vetenskap är att vilja bli motbevisad.
– Likgiltighet inför motsägande fakta (de som anser homosexualitet vara onaturligt trots att vetenskapen påvisat det i över 1000 arter).
– Inbyggda undanflykter.
– Förklaringar som överges utan att ersättas (skapelseberättelsen).
Pseudovetenskap står stilla, vetenskap förändras!
Korrelation är inte detsamma som Kausalitet
Tidssamband är inte detsamma som orsakssamband.
Bekräftelsebias – Det är lättare att tro på det man vill.
Annika Österberg Egen webb Wiki
Jag som inte är så hajj på nyheter och så vidare kopplade inte namnet till den personen. Så när hon började prata utan att introducera sig blev jag (och jag gissar fler med mig) som ett stort frågetecken. Då tog hon ett par minuter till att presentera sig och det blev ett litet kollektivt “jahaaaa”.
Hon var med och pratade om hundträningen i fängelset, hur det var när de fick in hundarna, vad det betydde, hur stor glädje det var för de flesta.
En av frågorna på hennes papper från David var ang Cesar Millan och hon berättade att hon inte hade mycket till övers för honom, då kom det en spontan applåd, det tyckte jag var roligt.
Vi fick också veta att det är operant inlärning som används i fängelserna, som baseras på B.F. Skinner. Hundarna lärde sig 50-70 kommandon för att kunna bli servicehundar. De som av någon annan anledning inte kunde bli det adopterades och blev utmärkta familjehundar.
För att placera ut hundarna användes ibland “team training”. De hade 3-4 brukare som behövde assistanshund, och 4-8 hundar som släpptes in i rummet, så såg man vem som klickade med vem, och så fick det bli.
Anders Hallgren – Behöver han presenteras närmre?
Jag har tre sidor anteckningar med vettiga saker som han sa. Detta kommer.
