Min hund är dominant/undergiven

Hade en konversation med en på Skype idag angående dominans och undergivenhet.

Ni som följer min privata blogg vet att mina hundar slåss. Jag nämnde detta för den jag pratade med på Skype, för det är relevant för mitt mående just nu. Det ställer livet på ände litegrann.

Jag fick frågan Kan de inte komma överens om vem som är dominant/undergiven…?

Jag informerade om att sådana teorier är förkastade även av han som kom fram till dem. Jag länkade även till Per Jensens artikel om den missuppfattade dominansen. Men sedan snurrade vi vidare.

Jag försökte ge ett exempel ur människovärlden.

Jag sa att det har med resurser att göra..

Jag gav följande exempel:

T.ex. en gravid kvinna går ombord på en buss.
Inga säten är lediga.
Den tatuerade tonåringen ställer sig upp.
Hans beteende är då ”undergivet” för han lämnar plats åt henne.

Det är liksom beteenden i specifika situationer, inte en känsla eller någonting man ”är”

Och hon är, av den etologiska benämningen dominant, för hon får företräde till den begränsade resursen stolen för att sätta sig

Att vara dominant bland människor betyder ju att vara aggressiv, breda ut sig på andras bekostnad. Eftersom dominans i djurvärlden [..] bygger på de subdominanta djurens undvikande beteende, är själva begreppet lätt att missförstå. Från den missuppfattade dominansen.

Då fick jag frågan:
Men om vi säger att et är en person som flyttar på sig VARJE gång någon inte har en plats, eller som oftast flyttar på sig när någon inte har plats, kan man inte kalla hen för undergiven då?

Jag: Snäll skulle jag säga
Hon: hahah, jaså?
Jag: Kanske snäll på sin egen bekostnad =)
Jag: Men absolut, etologiskt sett är den undergiven i den situationen varje gång
Jag: I en annan situation, säg sista bullen på fikat, kanske hen inte väljer att lämna företräde
Hon: aha!